I fredags så var det alltså dags att säga Farväl till min älskade mormor. Dagen före och samma dag, fick jag som panik-känslor i magen o bröstet titt som tätt. Det var en väldigt jobbig dag, och det känns fortfaranade overkligt. Begravningen var jätte fin, och det spelades fin musik i kyrkan.
Björn Skifs - Håll mitt hjärta spelades när vi gick runt kistan och lämnade blommor på kistan. Tårarna strömmade ner för kinderna o det kändes som att de aldrig skulle ta slut.
Många fina buketter och arrangemang hade skickats till kyrkan. bla från Jimmy, hans mamma och hans mormor & morfar. Jätte fin bukett, TACK för er omtanke!
Visade sig att både jag och mamma skickat sms för att tacka.
Efteråt var det dags för begravningskaffe och mormors bror Erik höll ett jätte fint "tal" även min gudmor Heidi talade. Else-Mari och Thord sjöng o spelade fina sånger samt läste en dikt...

Snart är det jobbigaste över...Ett besök till mormors lägenhet som väntar först bara...

Sen måste man försöka hitta en väg att gå vidare...Att bearbeta sin sorg och att vårda alla fina minnen som finns. Försöka fokusera på allt det bra som varit...

Sorgen o Saknaden är fortfarande enorm. Sorgen går nog över tids nog, men Saknaden kommer alltid finnas i mitt hjärta....

Igår släppte nog de värsta spänningarna jag burit omkring på. För rätt som det var fick jag känningar av migrän. Tappade synen på höger öga och framför det vänstra bara flimmrade o blixtrade det. Även talet blev påverkat den här gången. Inte lika mycket som senast, men formuleringar av meningar blev TOK och det letade in sig extra bokstäver i vissa ord...Så hela min eftermiddag/kväll igår spenderades sängliggande med mörklagt rum...

Ta hand om varandra, en dag kan det vara försent....